Vad framsteget innebär
De senaste generationerna AI-servrar kyls inte längre med luft. Vätska förs direkt till processorerna genom så kallade kylplattor, och en kylvätskefördelare (CDU) skiljer serverkretsen från anläggningens kylsystem.
Branschorganisationen ASHRAE delar in vätskekylda anläggningar i klasser efter högsta tillåtna temperatur på kylvattnet. Klass W45 innebär att anläggningen kan drivas utan kylmaskiner (ASHRAE). NVIDIA uppger att plattformen Vera Rubin klarar 45 °C inloppstemperatur och är helt vätskekyld, och att det gör det möjligt att kyla med torrkylare, alltså med utomhusluft utan att vatten avdunstar (NVIDIA, 21 juni 2026). Tekniken är kommersiellt tillgänglig, men driftdata från stora anläggningar är ännu begränsade.
Vilken nytta som är belagd
Den mest genomarbetade jämförelsen är en livscykelstudie från Microsoft, publicerad i Nature i april 2025. Den visar att kylplattor och immersionskylning jämfört med luftkylning minskar energibehovet med 15–20 %, växthusgasutsläppen med 15–21 % och förbrukningen av blått vatten med 31–52 %, med hela kedjan från chip till elnät som systemgräns (Microsoft Research).
NVIDIAs uppgifter om nära noll kylvatten är leverantörspåståenden och gäller bara kylvattnet. Lägre el till kylningen är inte heller detsamma som lägre total elanvändning, eftersom IT-utrustningen står för den största delen.
Vad det kan betyda i Sverige
Med låga utetemperaturer stora delar av året kan torrkylare bära kylningen nästan hela tiden. Varmare returvatten är också mer värt för fjärrvärme, eftersom värmepumpar behöver mindre el för att lyfta temperaturen.
Vad som behöver utredas
Hur många timmar per år en given plats klarar W45 utan kompletterande kyla. Ytbehov och buller för torrkylare. Hur kvarvarande luftlast hanteras. Att kraven skiljer sig mellan IT-generationer, så att anläggningen inte låses till en enda.
